Jesu uppståndelse kan ha skett redan

Det kan mycket väl hända att "Jesu återkomst" redan har skett, och att det bara är en tidsfråga innan det hela blir uppenbart, bryter upp till ytan.

Jag har märkt att det föregår så mycket bak den polerade, "statiskt" civiliserade ytan. Det föregår så mycket i de civiliserade som dessa knappt har en aning om själv. Dunkla, djuriska processer, som pryda gentlemen aldrig öppet skulle kännas vid.

Därför skulle det inte förundra mig om fröet till Jesu återkomsts frambrytande i människorna redan har såtts för länge sedan. Ett frö vars växt det inte går att stoppa, som bryter sig genom den hårdaste asfalt.

Det kan ta sin tid mellan fröets sådd och dess frambrytande i synlig gestalt ovanför marken. Mitt eget Jesu-återkomst-frö tror jag blev sått sommaren 2001, då jag var 16 år. Det bröt fram i synlighet först fem år senare, eller kanske först åtta år senare. Ja, jag har svårt att bestämma mig riktigt för om det är synligt än. Man har inte perspektiv på sig själv.

I hela fem år efter att Jesus föddes i mig levde jag som vanlig civiliserad människa. Om det har tagit så länge för mig personligen att bryta fram genom asfalten, hur länge ska det inte då ta för hela mänskligheten? Kanske det kan ta ett helt sekel.

Igår kväll medan jag deppade i hålan fick jag plötsligt fantasivisioner kring Jesu återkomst. Jag såg i några snabba bilder hur de dödas uppståndelse skulle kunna utveckla sig globalt. Då såg jag något jag aldrig tidigare sett. Jag såg att det är näst intill omöjligt att veta när en människa uppstår från de döda i sitt inre, att den inre uppståndelsen alltid sker långt, långt innan den yttre. Jag tappade all min säkerhet kring frågan vem som har uppstått och vem som inte har. En machoaktig väktare kan ha uppstått i sitt inre, trots att han kommer att fortsätta sitt jobb i flera år.

Och det märkligaste i denna vision var att jag såg hur det mekaniska apparat som den civiliserade är insnärjd i, levandegörs efter att hon uppstått till sitt inre, innan hon spränger apparatet, och uppstår även till det yttre.

TEKNIKEN LEVANDEGÖRS STRAX INNAN DEN VISSNAR FÖR GOTT.


Hur kan detta gå till? Vad menas med detta?


När en människa uppstår från de döda i sitt inre, börjar hon levandegöra allt omkring sig. Hon går till sitt dagliga arbete med en annan glöd än innan. Trots att det är ett nesligt slavarbete hon utför, som bara bygger Babylon, smittar hennes inre ljus på allt hon gör. Allt hon gör blir vackrare, smidigare utfört. Och stämningen på arbetsplatsen blir en annan.

Sakta börjar hon vrida hela det mekaniska apparatet omkring sig mot det andliga ljuset, helt tills det inte tål mer, och sprängs, vittrar bort, utstöter henne ur sig. Ett mekaniskt apparat tål inte för mycket liv. Livet föds ut ur apparatet, sitt gamla skal.

Tänk dig en sjuk gamling i rullstol som plötsligt förvandlas till ungdom och liv, genom en sakta process. Hon står inte genast upp ur rullstolen, däremot kommer rullstolen alltmer att levandegöras. Den blir full av liv. Hon börjar göra konster och hyss med rullstolen, åker runt som en galning. Plötsligt en dag fattar hon att hon kan gå. Då glöms rullstolen, som om den aldrig existerat.

Jag undrar nu om det är detta som håller på att ske i hela mänskligheten.

Jag undrar om det är teknikens levandegöring, strax innan den sprängs, som vi ser i t.ex. internet. Aldrig har tekniken varit så full av liv, spontant liv, som i internet.